Utanför Sacre Coeur våren 2012. Då var livet okomplicerat och Paris en lycklig plats.
Vilken helg. Jag somnade tidigt i fredags vilket gjorde att jag vaknade till ett Instagram-flöde fullt av #prayforparis-bilder och massor av Messenger-meddelanden från mina bästa kompisar. Fyfan alltså. Bästa kompisen i Paris mår bra, men både hon och andra franska kompisar till mig har vänners vänner som blev mördade.
Man har inga ord, men något måste ändå sägas.
Nu gäller det att fokus ligger på rätt saker. Det gäller att komma ihåg att de flyktingar som kommer till Sverige flyr av exakt samma rädsla (fast värre) som vi nu fått känna på.
Kram, ta hand om varandra.